Duktiga jag.

Idag känner jag mig så himla duktig. Helt utan något dåligt samvete. Och bara det är en ju en bragd. Jag har för tredje arbetsdagen i rad promenerat hem från kontoret. Det tar cirka 55 minuter. Jag känner mig så härligt spänstig. Så i morgon, då jag tänker skolka från jobbet, ska jag ligga på soffan hela dagen och läsa en bra bok (även detta utan dåligt samvete), dock utan chokladasken bredvid mig.

Fjärde gången gillt.

En gång är ingen gång. Två gånger är si så där. Tre gånger, då börjar man bli lite orolig. Men FJÄRDE gången då är det katastrof. Vad talar jag om? Jo, att starta bilen och backa ut från parkeringsplatsen utan att koppla av motorvärmaren ur vägguttaget. Ligger det här i generna? Sådan fader sådan dotter.

Dottern har fått för vana (eller ovana) att sent på kvällen tro att toastolen är korgen för smutstvätt. Hon blir lika förvånad varje morgon när hon kommer in p toa och hittar sina strumpor i toastolen. Virrigt?

Nog är de far och dotter, det kan ingen förneka.