Världens bästa dotter!!

Jag har nog världens snällaste och bästa dotter! Hon jobbar extra under studierna för att få ett litet tillägg, som gör livet lite festligare, än vad det blir på enbart studiebidrag och studielån. Men hon låter hela lönen gå in på mitt konto. Gud vad snällt av henne! Kan det vara som ersättning för allt jag har gjort för henne eller är det för att pengarna ska vara i säkert förvar. Hm, hm.......

Nej så är det nog inte. Hon råkade nämligen rapportera mitt (?) kontonummer, istället för sitt eget, till banken som överför lönen. Som hon har letat, ringt och undrat var pengarna tagit vägen. Tre löner var försvunna. Och jag som tyckte att jag var väldigt likvid, för att vara vid den här tiden på månaden! Men så bra var det inte. Idag fick jag föra tillbaka pengarna igen till henne.

Men hon är ändå världens bästa dotter!

Världens snällaste dotter!

Nu har det hänt igen

Ja nu har det hänt igen. Jag- fåglarnas värsta fiende.
På landet hade en koltrast bygg bo på ovansidan av markisen. När jag försökte rulla ut den såg jag en massa strå och en stackars förskräckt koltrast flög ut. Vad gör man? Ska koltrasten få fortsätta och ruva och kläcka sina ungar eller ska vi kunna rulla ut markisen vid behov. Makens åsikt var helt klar. Boet måste bort. Så det var bara att ta på handskar och fram med stegen. Det lilla fina boet innehöll sex lila ägg. Den här gången kunde jag inte kasta det i soptunnan utan lade det i ett träd med mycket grenar, men den stackars mamman har ännu inte lyckats hitta sin avkomma. Jag undrar om jag får mitt straff i himmeln eller blir jag förlåten i detta livet.

Så här glad är man när man har sin kamera, men det var några timmar före festen, där det fanns riktiga tjuvar.

Ledsen

Så ledsen man blir när ens barn drabbas av oärliga människor. Att på en fest, där man dansar och har roligt, bli bestulen på sin kamera, en kär och dyr ägodel. Så besviken man blir.

Jag- grymma människa

Igår gjorde jag något grymt! Jag hoppas att jag blir förlåten! Kanske i nästa värld. På våran uteplats, i hörnan vid sittgruppen, hade ett koltrastpar byggt bo och lagt fem små fina ägg. Vi insåg att vi inte kunde ha fågelungar, där vi ska sitta och äta kvällsmat de närmaste månaderna. Ja, vad gör man? Maken är allmänt äcklad av att närma sig fåglar, döda eller levande. Så han tillkallade mig för råd och utförande av dådet. På med dubbla engånghandskar (fågelinfluensa?) och fram till boet. Fågelmamman flög ut och jag, grymma människa, tog boet och kastade det i soptunnan. Så var det gjort! Fågelparet har sedan dess flugit oroligt omkring och letat. Vad har jag gjort? Undrar om jag får mitt straff i himmeln eller istället kommer till varmare platser nere i källaren? Sömnen har i alla fall varit dålig i natt.

I morse såg vi att fågelparet har börjat bygga igen. De ger inte upp så lätt. Koltrastar får väl två kulla per år, tror jag?

Eskilstuna, vilken stad!

Den här veckan har varit både "good and bad". Tre dagar med dottern i E-tuna är ett lyft både för kropp och själ. Kroppen blir tyngre (på grund av all god mat och fika) och själen mår himla bra efter dagar utan förpliktelser tillsammans med dotter, hennes pojkvän och andra vänner.

Men straffet kommer som ett brev på posten. Dagen efter hemkomsten infann sig en förfärlig hosta, som nu har utvecklats till "kikhosta". Om nu vuxna kan få det? En hosta som får revbenen att rämna och mannen att flytta ut ur det gemensamma sovrummet.

Men Eskilstuna är i alla fall en härlig stad. Här syns man, även om man är 56 år gammal. Alla trevliga ungdomar runt omkring en som ler och hälsar, till skillnad från ungdomarna i storstaden.

Vi tillbringade en härlig solig eftermiddag i Sundbyholm (Eskilstunabornas badparadis vid Mälaren). Vi låg och solade på en filt, åt medhavd pastasallad och hade det mysigt. Två gamla tanter (i 56-årsåldern) kom förbi, stannade till och frågade: "FLICKOR, har ni badat?" Johanna svarade dem men jag höll på att kvävas av skratt. Tänka sig, jag, flicka. Det stärkte självförtroendet. Senare på krogen på kvällskvisten efter intag av en god middag, sade kyparen: "Aha, mor och dotter!!! Men mamma är vackrast!" Åh, självförtroendet var på topp. (Kanske hade kyparen redan sett att det var jag som skulle betala och räknade med mycket dricks.)

Men i alla fall, Eskilstuna är en härlig stad! Dessutom var dottern på toppenhumör, efter att under en och samma vecka fått sommarjobb (lantbrevbärare, köra högerstyrd bil med dåligt lokalsinne, hm..... det kommer att gå bra Johanna!), fått musikjobb under sommaren samt fått jobbet som chefredaktör på studenttidningen. Vilken turvecka!!!